Imagination - långt inlägg - två tankar - en bild
Jag brukar inbilla mig att jag gör saker hela tiden
tänker jag att jag exempelvis ska rida idag, klippa gräset, komma ihåg att säga grattis till någon så tänker jag på det så mycket att jag tror mig själv att jag gjort det
brukar bli lite jobbigt, när det förvandlas till tvångstankar. Som i Mia Skäringer's bok Dyngkåt och hur helig som helst skriver hon om sin son som får tvångstankar i Ica-kön om det står en gammal tant framför. Han får för sig att han måste lukta i denna tants rumpa när hon böjer sig fram. Han säger upprepade gånger Mamma hjälp mig, nu tänkte jag sådär hemskt igen, jag vill inte lukta, har jag redan luktat, mamma?
Det är samma sak med mig
jag är livrädd för knivar, så fort någon leker med en kniv framför mig får jag ett vredesutbrott.
Så fort jag håller i en kniv tror jag att jag gjort något dumt med den, jag måste alltid kolla på mina armar och på min mage och på alla andra flera gånger om.
Jag är också fruktansvärt jävla höjdrädd. Går jag på höga höjder och kollar ner måste jag dubbelchecka hela min kropp så jag inte ramlat ner eller någon del överhuvudtaget ramlat ner ifrån min kropp.
När jag gick från toaletten till datorn så hörde jag från köket att Fia sa Mormor är världens bästa. Det gör mig glad i magen. Allvarligt. Min mage sjunger.
Vi borde verkligen ta vara på tiden vi har med våra mor -och farföräldrar innan det är för sent.
Nästa gång jag träffar mormor ska jag fråga henne vad hon brukade säga till mamma och moster när deras hjärtan krossades mot asfalten i Degerfors. Vad hon tycker att man ska sträva efter. Vad hon tycker. Om allt.
Mormor är världens sötaste. Hon hade kål på Fias kyckling medans vi var på västkusten.
Hon ställde in en lite för stor vattenskål så kycklingen drunknade. Haha, sorgligt.
Dessvärre kunde hon inte sova på natten, stackars mormor.
Hon har alltid sagt att hon inte vill ha några egna djur för hon tycker om dom så mycket.
Det gör ont i mig när hon inte kan göra något som gör henne så lycklig.
Hon gör tillochmed mat på spisen till katten när hon är här.
Älskade du som läser det här, tro mig. Du vill inte få erfarenheter av hur ont det gör att inte ta vara på all tid med de gamla i din närhet. Å andra sidan var det de som behövdes för mig för att bry mig om människor nu. Jag har växt som människa. Det finns en mening med allt. Det finns alltid något positivt i det som händer. Men förlusten av en underbar morfar kan aldrig ersättas av allt positivt i världen.
when you are gone, I just carry on, don't mourn
Rejoice every time I hear the sound of your voice
I just know that you looking down on me smiling
And you didn't feel a thing, So I don't feel no pain
I just smile back
herrejävlar, riktigt bra skrivet! :)
