let of die young or let us live forever

You don't know how you met me
You don't know why
You can't turn around and say goodbye
All you know is when I'm with you
I make you free
And swim through your veins like a fish in the sea

värd kväll igår, tack jonas m.f :)

du är för bra! ♥

Jag har insett att jag inte är lika intresserad av att rida längre, detta har pågått i ungefär 1 år. I vintras tänkte jag att jag sätter igång honom i sommar. Det är lättare då med tanke på att vi inte har ridhus osv. Det har gått typ hela sommaren nu utan att jag ridit seriöst sen förra året. Det värsta var att komma hem och se honom, min ögonsten. Att en häst, ett djur kan bli lika betydelsefull som en familjemedlem förstår jag inte riktigt. Men det är han, och var han.
Det värsta var att berätta det för mamma. Kvinnan som har ställt upp för mig och Kingen hela tiden. Kvinnan som också är den enda som älskar Kingen mer än jag själv gör.

Idag var jag och mamma till Udden för att prata med Annie om medryttare vilket känns helt underbart, visserligen är inget bestämt än om hon vill ha honom men hon ska ha honom på prov ett par veckor nu och det kunde inte ha blivit någon bättre än henne, ska bli hur kul som helst. Jag blir så glad. Så jävla glad är jag! Det var ju helt uteslutet att sälja honom enligt mamma, sista utvägen liksom. Usch ja nu ska jag leva på det här några dagar och bara vara glad och inte tänka så förbannat mycket. Lev nu Hanna. Lev nu.




♥

In a relationship, when does the art of compromise become compromising?
Carrie Bradshaw

Brister älskar jag. Om det så är hudbristningar eller vad som helst. För det är sånt som gör oss speciella, det är sånt man lär sig att älska. Sånt man lär sig att leva med.
Jag har lärt mig att leva med mig själv väldigt nyligen. Jag har precis börjat accepterat att min mage inte är platt, mina lår inte är fasta och att mina vader inte har och kommer förmodligen aldrig krympa. Kroppskomplex. Hur många är det inte som har det egentligen? Jag själv tycker att det är normalare att ha kroppskomplex än att inte ha det (inget illa menat, det är ju bra om man är nöjd med sin kropp. men oftast är inte allt som det ska enligt en själv).
Personligen är jag väldigt 'ställningsbar' om det nu är ett ord. Om inte så kan jag förklara det!
ställningsbar är, enligt mig, när man kan ändra sig och sitt beteende till en viss gräns. Men i grund och botten kommer allt beteende från en enda källa.
Jag tror på att man väljer vem man vill vara. Livet blir vad man gör det till. Ja, det tror jag på.

Fick jag beskriva mig själv med bara ord skulle det nog se ut såhär; hungrig. Rastlös. Galen. Människa. Människa. Misstag. Carrie Bradshaw.
Jag skulle vilja jämnföra mig med Carrie Bradshaw i Sex and the City. Hon är en kvinna som gör misstag och är en tänkare. Hon är en mänsklig. Nu för tiden är man rökt såfort man gör ett misstag. Misstag gör alla, och misstag är det som gjort oss till de människor vi är idag. Misstag och brister. Misstag och brister. Man gör de till sina egna fördelar.

Men hur länge kan man köra med misstag-gör-alla stilen då? Det har stått någonstans att cirka 65 % av de som blir bedragna dumpar sina partners direkt, utan en andra chans. Är det så? Självklart är det upp till var och en. Det finns säkert lika många sätt att bedra någon som det finns att raka benen på. Men ändå, jag är faktiskt rätt så nyfiken över det

Helt slut sen jag hälsat på Martin i Karlstad sen onsdags. Förstår inte riktigt varför för vi har liksom varit så långt ifrån ansträngande aktiviteter som möjligt.

By the way så står allt still nu. Verkligen hela min värld står still. Jag kan inte tänka klart, för jag kan inte ens börja. Jag känner ingenting. Jag känner verkligen ingenting om någonting. Det enda som känns är ensamhet, men det orkar jag inte ens göra något åt. Ångest. Stress. Sånt som jag inte orkar ta tag i, bara fortsätter. Skjuter upp. Missar. Glömmer. Behöver en paus. En paus från verkligheten


  så jävla snygg

Godnatt, Karlstad imorn och på nått jävla vänster så fick man åka buss i vilket fall som är min största fobi! Usch säger jag om det, usch! Får hoppas att min stora bussbesvikelse jämnar ut sig när jag kommer dit.

Shes indecisive
She can’t decide
She keeps on lookin’
From left to right

" Girl, c’mon get closer look in my eyes searchin’ is so wrong, I’m Mr. Right "

ingen bild är redigerad

förresten ska jag på möte idag

Jag och Fillan satt och pratade om att om en kille blir påsatt, får den utlösning eller vanlig orgasm och kunde för vårt liv inte komma på vad det va. Då kom jag på den geniala idén att vi skulle sms:a 118 118 eftersom de inte bara står till tjänst med att fixa fram telefonnummer utan även skryter om att de är något slags uppslagsverk.
Jag drog iväg ett sms. Förväntansfulla satt vi sedan men vi somnade.. 
Dagen där på såg jag sms:et. Det stod "vi på 118118 tror att det är såhär....".
"Tror?". Vadå tror?
Tror det gör man i kyrkan. För arton spänn kräver jag att få fakta, annars kan de lägga ner den där skittjänsten.


Hahahahahaha jag blir så glad även om det var 1 år sen jag gjorde detta inlägg.

godnatt

Som sagt home again och här kommer Julia med muffins till mig från ingenstans, vilken stjärna

 

Jag bjur åtminstone på mig själv även om det här är en hemsk bild kan jag trösta mig med att det var längesen när jag var smal och hade hår och att det är Helenas cirkus 35 år gamla skinnjacka ...

Hello. Jag har varit i Årjäng från fredag till lördag och firat Raimo, farmor, Magnus och Simon. Därav den dåliga uppdateringen. görnice
Idag när jag och Anna blev själva i lägenheten i Årjäng när resten av gänget åkte till travbanan för att kolla på nå stort travlopp som gick idag så kollade vi på Paris Hilton's new BBF.
Det man hörde var hon är en falsk subba, jag är äkta
jag tror inte på det ordet, äkta. Jag tror inte på perfekt heller, dom går liksom hand i hand.
Hur är man när man är äkta? Det låter så plastigt på nått sätt, samma sak med perfekt. Naturligtvis.

Det jag tror på är ärlighet, det är det enda som känns "äkta" om det är någonting som är det.
Jag skulle aldrig kunna kalla mig själv perfekt, även om jag trivs med det som inte är perfekt.

Jag tror att man kan vara perfekt just när man har brister, jag tror det är då man är som perfektast. Om det nu ska gå att vara perfekt. För brister har alla, brister är bra. Det är sånt som än en gång får oss att växa. Vi lär oss av våra misstag och blir sakta men säkert bättre på saker och ting.

På bilden spelar dom poker, det var jag och Viktor (killen som kollar in i kameran) som fick sitta bredvid och dricka Zingo.



peace på er, nu kommer Julia och faaan va jag ska snacka så att öronen blöder på henne och hon kommer gråta sig till sömns vad jag är hemsk men hon får faktiskt skylla dig själv :)

Jag fuskade på grönsaker-och-träning-varje-dag-schemat idag och tränade inte. Har varit ett hårt dygn får skulle på det!
Nu måste jag gå upp och ta bort dom gamla snorbusarna som Alice rullat ihop och kastat i mitt rum och den gamla pizza salladen som hon la på golvet tillsammans med gaffeln
hahahahahahaha fan va rolig jag är idag blir så glad och nu kom Julia så jag hinner inte plocka undan, får hoppas på det bästa så hon inte ser pizzasalladen som ligger mitt på golvet och att hon inte får snorbusarna under fötterna!

http://tookaann.blogg.se/2010/july/wischer.html

jag bloggade lite till Alice igår, tycker jag var lite vitsig även om allt är sant.

Kevin Rudolf – I Made It (Cash Money Heroes)
R.E.M. – Everybody Hurts
Coldplay – Fix You

Jag vrålhatar rösten i fix you men texten är jävligt meningsfull, liksom de andra låtarna. De låter lite sorgliga men jag blir jävligt glad av dom. De påminner mig om att allt som är värt något får man kämpa för och man är aldrig ensam även de hemskaste stunder. Den sista är en känlsa nerskriven i ord. så jävla fint

Jag kollade på sex and the city igår. Kändes så konstigt på något sett, förstod inte riktigt. Nyss när jag vaknade slog det mig att det var mig själv jag satt och kolla på

I ett av mina tidigare förhållanden blev jag behandlad som Mr. Big behandlade Carrie. Hade jag vetat om det hade jag hatat det. Men som dom flesta andra var jag blind av kärlek och ingenting slog mig. Inte ens Julias ord, när hon bokstavligt talat slog in dom i mig, jag fattade ingenting. Jag var för feg för att förstå. Jag ville inte fatta, ville inte höra nått annat än att det var bra, för det va de ju. 1 ½ av 10 gånger åtminstone. Man levde för de bra gångerna och fattade inte hur mycket man bråkade egentligen. Envishet kan ha en dålig sida också. Ja fyfan. I sånt här ska det inte ens finnas nån envishet. Man ska bara lyssna och lyda.
Jag och Julia gled nästan isär den tiden, det blev en ingen-gillade-någon-cirkel och jag vet att jag skulle ha lyssnat på henne. Den enda som gillade någon var ju Julia som gillade Mig. Hon skulle aldrig ha skrekit och pratat med mig så mycket om hon inte skulle bry sig om mig. Det är jag glad över idag. Hon var en "utomstående" och såg allt. Hon såg allt i ett annat perspektiv. Hon såg sånt jag aldrig ens skulle kunna tänka tanken om vårat förhållande.

I ett senare förhållande var jag tillsammans med en underbar kille. Han gjorde allt och jag var en idiot. Jag hade förvandlats till Mr. Big.

& du som läser det här, var inte rädd för att lämna någon. Dumpa någon. Göra slut. Whatever, jag personligen tycker att det är en enorm plåga att göra slut jämnförelse mot att någon gör slut med mig. Man dör efteråt, men man återuppstår. Det gör man och oftast till det bättre

gårdagens snack

Alice började med att klaga nå fruktansvärt över att jag kollade på baboon på boomerang och jag kontrade givetvis med att hon har två porrkanaler på sin tv och påstår att hon aldrig sett på porr. Klart hon har.
Hon fortsatte klagandet en liten stund efter med att jag hade två kuddar mer än henne. Jag somnade efter att hon sagt det va ju skitschysst.

morgonens snack

Jag står i köket och brer en avlång macka, skriker med jämna mellanrum jävla kukmacka Alice frågar vadå? Jag svarade inte utan höll på med att fundera på livets gång. Tillslut frågar jag Alice Alltså Alice, har du någonsin någonsin sett en snygg kuk? Hon suckar och säger bre din jävla macka och ät nu istället, vi snackar inte om det där.  Men har du det? Frågar jag. Nej det samtalsämnet var inte populärt verkar det som.
Alice går ut och brer sin egen macka och skriker efter en stund den här mackan såg ju inte alls ut som en jävla kuk!! Jag svarar haha jag skrek ju för att det gick jävligt dåligt att bre den jävla mackan.  Alice svarar men vadå, har man en lätt hand så går det, men det är klart.

Alice öppnade precis nå bord från Ikea, jag frågade ska du sätta ihop det där själv? Jaa. Okej tänkte jag. Jag hjälper dig inte om det blir fel. Hon svarar Det är lugnt, då blir det ju bara snett.
Jaja tänkte jag, sätt ihop ditt jävla bord du.
Alltså hur enkelt som helst, 4 skruvar till ett bord. jag hjärta Ikea alltså.
Efter att hon satt ihop det och sagt nu kan jag sitta på det
säger hon skriv inget om mig på din blogg

Nu har hon problem, Hanna jag kan inte få ur fingret ur naveln. Bäst jag hjälper henne

Åkte till Ikea med Alice med familj på förmiddagen, bilden är tagen just efter att mina öron hade blött klart när Alice drog en egen verision på Break your heart med Taio Cruz. Tyckte att det behövdes en liten variation i baksätet så drog fram kameran, Alice slutade sjunga direkt och började poosa. Haha, min lilla tös. Känner mig verkligen som en storasyster till den tjejen alltså. Ungen. Barnet. Haha whatever, hon är min lilla Alice i vilket fall och kommer alltid vara :)
Jag har sån ångest för att jag börjat bita på naglarna igen, för att jag varken sprang eller red idag, för att jag inte klippte gräset, för att jag inte hängde med till torsby och kollade på häst till Alice, för att jag är så jävla feg, för att jag inte vågar någonting. För att det alltid är svårare att formulera sig rätt till de man älskar mest. Så nu har jag fått det sagt.
Trodde att Coren var inställd på sommaren, men det var den alltså inte.. Med det sagt så ska jag ta tag i mitt liv, för tredje gången och gå på Core imorn klockan halv 7 med Fillan. Har varit så jävla folkskygg sen västkusten och sen midsommar och sen forever känns det som så ska bli sjukt kul att träffa någon som är helt jävla lika crazy som mig igen



everybody hurts

Jag brukar inbilla mig att jag gör saker hela tiden
tänker jag att jag exempelvis ska rida idag, klippa gräset, komma ihåg att säga grattis till någon så tänker jag på det så mycket att jag tror mig själv att jag gjort det
brukar bli lite jobbigt, när det förvandlas till tvångstankar. Som i Mia Skäringer's bok Dyngkåt och hur helig som helst skriver hon om sin son som får tvångstankar i Ica-kön om det står en gammal tant framför. Han får för sig att han måste lukta i denna tants rumpa när hon böjer sig fram. Han säger upprepade gånger Mamma hjälp mig, nu tänkte jag sådär hemskt igen, jag vill inte lukta, har jag redan luktat, mamma?
Det är samma sak med mig
jag är livrädd för knivar, så fort någon leker med en kniv framför mig får jag ett vredesutbrott.
Så fort jag håller i en kniv tror jag att jag gjort något dumt med den, jag måste alltid kolla på mina armar och på min mage och på alla andra flera gånger om.
Jag är också fruktansvärt jävla höjdrädd. Går jag på höga höjder och kollar ner måste jag dubbelchecka hela min kropp så jag inte ramlat ner eller någon del överhuvudtaget ramlat ner ifrån min kropp.

När jag gick från toaletten till datorn så hörde jag från köket att Fia sa Mormor är världens bästa. Det gör mig glad i magen. Allvarligt. Min mage sjunger.
Vi borde verkligen ta vara på tiden vi har med våra mor -och farföräldrar innan det är för sent.
Nästa gång jag träffar mormor ska jag fråga henne vad hon brukade säga till mamma och moster när deras hjärtan krossades mot asfalten i Degerfors. Vad hon tycker att man ska sträva efter. Vad hon tycker. Om allt.

Mormor är världens sötaste. Hon hade kål på Fias kyckling medans vi var på västkusten.
Hon ställde in en lite för stor vattenskål så kycklingen drunknade. Haha, sorgligt.
Dessvärre kunde hon inte sova på natten, stackars mormor.
Hon har alltid sagt att hon inte vill ha några egna djur för hon tycker om dom så mycket.
Det gör ont i mig när hon inte kan göra något som gör henne så lycklig.
Hon gör tillochmed mat på spisen till katten när hon är här.

Älskade du som läser det här, tro mig. Du vill inte få erfarenheter av hur ont det gör att inte ta vara på all tid med de gamla i din närhet. Å andra sidan var det de som behövdes för mig för att bry mig om människor nu. Jag har växt som människa. Det finns en mening med allt. Det finns alltid något positivt i det som händer. Men förlusten av en underbar morfar kan aldrig ersättas av allt positivt i världen. 

when you are gone, I just carry on, don't mourn
Rejoice every time I hear the sound of your voice
I just know that you looking down on me smiling
And you didn't feel a thing, So I don't feel no pain
I just smile back

Tro det eller ej, men nu kan mitt namn, Hanna Hautanen, förknippas med vattenskidor. Dödsplankor. Ett Tappert försök att bli vän med vattnet.
Men jag tänkte; vafan. Klarade Alice det på typ 10:e gången så borde jag klara det.
Haha, efter andra gången upptäckte jag att jag kunde sära på benen betydligt mycket mer än vad jag kunnat gjort tidigare. På tredje försöket var jag uppe. Haha, på dödsplankorna. Igårnatt kollade jag igenom min äldre kusins pojkväns bilder på facebook. Där han flög över vattnet med typ en snowboard (jag är inte insatt i sånt här, med andra ord är det väldigt nytt så jag har inte den blekaste om vad allt heter).
Jag tänkte på det när jag åkte själv, ska jag ta den här vågen? Ska jag lyfta nu? Hur mycket jag än försökte så kom jag ingenstans.
Dom sa att bara du har böjda ben, skidorna uppåt har muskler i benen och hittar balansen så ska det gå bra.
- sen får du va vrång också 
Just det, jag har inte rört på min kropp på flera (säkert månader också för den delen, men det låter bättre med veckor...) veckor, så jag tvivlar på att det är var mina enorma ben muskler som stack fram när jag klarade att stå på dessa skidor, jag tror att det var mitt sinne för att vara bättre än Alice som steg fram. Vrånghet. Envishet. Vinnarskalle.
Nog för att jag är helt lam i armar och ben nu, men det var det värt det
I bilen hem skrek Jina åt mig sådär överraskande som man låter när man precis har klarat nästsista banan på super mario då när man får möta och rädda prinsessan från draken; du va mycket bättre än Alice!
Det gjorde mig gott

Jag lägger in ett inlägg med bilder och video på Alice senare. Kanske på mig själv också, men dom har Alice så det spörs vad som händer.
Annars kan ni kolla på www.tookaann.blogg.se - hon kommer säkert lägga ut bilder och video.

Dagen är inte slut än, nu ska jag ta en ridtur på mitt hjärta med Alice. Känner att jag måste få upp motivationen igen, jag känner liksom inget sug till att gå ut till stallet..

Over and out SIMMA LUGNT ↑

Godmorgon. Och jag menar faktiskt det jag säger, god morgon! verkar som att det blir en fin dag idag
+ att det var jävligt längesen jag sovit såhär gott! fast det är klart, har man legat i en trång och hård beddsoffa i 1 vecka så är det inte mycket som är värre.
Men det bästa med att vara hemma är ändå att pappa jobbar nu.
Vilket resulterar att jag får sova. sova längre än till 8.
Det är måndag, vad gör man på måndagar? känns helt tomt innanför skallbenet.
& efter en vecka med mat hela dagarna (det är faktiskt sant, jag åt säkert 12 ggr om dagen eller nått. Jag har inte hunnit bli hungrig en enda gång på 168 timmar) så känner jag ett starkt sug av att börja träna. Träna tills det fan inte är någonting kvar och sen pierca mig i naveln. Som det ser ut nu skulle jag aldrig sätta dit en piercing. Skulle jag pierca mig nu skulle jag aldrig mer se den. Haha, så känns det. Lustigkurren är vaken.

Nu ringer det, men det ringer ju där nere. Jag låsas som att jag sover, pappa är fan där nere och kan ta det! Han är nog den lataste personen som finns. 
pappa jobbar - bara att kravlla sig upp ur sängen och gå ner och svara
och nu slutade det innan jag ens hann publicera detta. Men jag ska ändå gå ner och ta tag i mitt liv,
jag ska äta, rida och springa springa springa i värmen.
Vet jag om det blir bättre träning om man tränar när det är varmt? Man svettas ju mer då, bränner man inte mer ju mer man svettas?

Goodmorning once again! haha jag är gladare än vad jag ser ut att vara

         

kusin ~ bästavän ~ syster

vad du nu vill kalla det, jag skulle vilja formulera det så iallafall
jag tänker inte sitta och skriva massa grejer om hur mycket jag bryr mig om dig eller hur kopiöst mycket jag älskar dig
förhoppningsvis vet du redan det
istället tänkte jag berätta att jag precis varit på västkusten i 1 vecka. Bara någon dag innan jag åkte sov du här, och det ser alltid lika jävla mycket ut som ett bombnedslag när du varit i mitt rum/garderob.
Haha, du hjälpte mig att packa. Alla fina kläder som du ville ha när jag var borta plockade du in i garderoben.
När jag kom hem, ja jag vet inte vad det såg ut som men jag kan garantera att varenda örhänge som låg utanför lådorna har du varit och nallat på. Det fanns inte många lediga fläckar på golvet där det låg täcken, KLÄDER i Mängder, skor och så vidare.
Det värsta var att jag gillade det, jag gillade att behöva lägga rätt varenda klädtrasa i garderoben efter dig. plocka iordning alla örhängen, smycken, skor.
Men ibland kvittar det hur mycket jag älskar dig, du ska veta att du är den personen som kan få mig så pissförbannad på 2 röda så jag inte tror det själv. Och jag vet att det är ömsesidigt.

Sen finns det tillfällen när du aldrig mer vill veta av mig
när du är som emun mina råd
det sårar mig oftast, sen tänker jag om
och tänker att det är väl såhär det är när man älskar varandra så mycket
det är dom man älskar som mest som man vågar ta ut all ilska på
det är som en kudde, som en dörr
man skriker och slår så mycket att kudden är helt blöt efter allt saliv som kommit med när man gormat
alla sprickor i dörren som blir

det är bara att byta ut

Nu ligger jag i sängen och snyftar till Brolle – Tillsammans som Alice lagt till i en lista på min spotify som heter TILL HANNA FRÅN ALICE



happyface ♥

jag kan ju passa på att säga hej, hej. Trevlig start det blev ännu än gång. Om jag nu orkar underhålla den här bloggen. Ärligt talat, vem fan bryr sig om vad någon gör om dagarna? Alltså vem bryr sig om alla dessa listor som skrivs när man ska berätta vad man ska hinna med och göra på 24 timmar som man oftast aldrig gör hälften av?
Haha, jag hör själv hur negativ jag låter åt mer än halva bloggvärlden som gör på det här sättet.
Man vill bara veta vad någon gör om man är sugen på att knulla som man säger i värmland.

Men vem vet, det kanske är jag och värmlänningarna som har fattat fel. Men det gör mig faktiskt ingenting. Det är sånt som får oss och växa som människor

Haha, men om det är någon som tänker fråga vad jag gör, så tänker jag svara att jag ska brottas med myggen framför min ofantliga lilla TV och kolla på FARSAN.

as the great heroes says, over and out simma lugnt.
(jävlar magnus om han inte läser min blogg nu)

När jag stod där framför den nyplanterade solrosen och gravstenen
 kände jag mig närmre morfar än vad jag någonsin gjort förut. Jag kände honom.
Jag kände honom igenom mig. Jag stod där i 1 minut, max 1 minut. Under den minuten hann jag börja gråta, tänka på mormor vad allt som har med kärlek och göra och allt däremellan.
När den mest känsloladdade minuten på länge hade gått kom mamma och sa till mig
"hade morfar kunnat prata nu hade han frågat mig om en cigg."
och så stod vi där, två stycken som stod och grät för en och samma person.
Jag brukar inte ha svårt för att visa känslor,
för att visa att jag gråter. Den här gången kände jag mig hård. Stenhård. Pokerface, stoneface whatever you will call it. Jag var stum
kände en liten känsla av ilska som trädde fram under huden. 
Rör mig inte. Ta inte i mig. Kolla inte på mig när jag är skör.
Alla kolla efter mig. Fia, pappa och mamma. Frustrationen bara fanns där, hur gärna jag än ville att den skulle försvnna.
Jag trodde aldrig att jag skulle börja känna som alla dom andra som förlorat någon av sina nära,
dom som ältar i sina hjärnor tusen gånger att allt var deras fel och plågar sig själva tills man bara hör alla andras röster som lyder sluta plåga dig själv